från att vara helt och hållet insnöad på kent, thåström och winnerbäck idag, snubblar jag över alice in chains och volbeat istället.

det är bra skit.

fint sammanträffande att just dessa två banden är med i repotaget 'dom kallar oss artister' (?) med in flames.

in flames tipsar.

in flames lyssnar på samma musik som jag.

vi skulle bli så bra vänner.

jag älskar er.

 förlåt, men det är sant.

visste ni förresten att dem kommer till srf!? :D

inte?

okej, nu vet ni!

in flames - pinball map

hahaha. har ni hört talas om alive in videoland?

förlåt. men det var kul.

hahaha. alive in videoland. :`)

fint där, annars skulle det kunna vara...ehm..let's see..alice in videoland, kanske?

bara en tanke.

kent - chans 

I trängseln utanför sen december ingen snö
Jag följer efter dig genom kön
Du stryker fingrarna lätt mot min kind
Och i ett ögonblick då allt står still

Så får jag en chans att säga allt det jag aldrig sagt
Så får jag en chans att ge dig allt det du aldrig haft
Men jag är för feg

Det finns ett enkelt svar du är varm när jag är kall
Du tar så lite plats jag tar allt
Jag trycker läpparna lätt mot din hals
Jag frågar: "Gråter du? Du smakar salt."

Du gav mig en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Du gav mig en chans att ge dig
allt det jag aldrig ger dig

Och de små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Och jag fick chansen du gav mig chansen
Men nu är det för sent
Nu är det för sent

De små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Och jag fick chansen du gav mig chansen
Men nu när det för sent
Nu är det för sent

jag sitter här och snurrar på stolen. den går rätt snabbt. jag börjar bli bra på att jobba upp farten utan att det faller någonstans.

jag tänker på kaffe. jag känner doften härifrån. jag fortsätter snurra på stolen och tänker riktigt hårt på kaffet. kanske kommer det hit av sig själv då. om jag blundar borde det gå. så jag snurrar och blundar. snurrsnurrsnurr.

det är rätt roligt. jag har för mycket fritid, tänker jag. fnissar lite och pang!

en fem minuter lång svordomsramsa -så otroligt barnsligt jag vet - och mitt knä! det lider.

rakt in i skrivbordet. vafan gör skrivbordet där!? såklart är det skrivbordets fel. inte mitt. jag snurrade ju helt normalt på stolen, blundade och tänkte på kaffe. hur kan detta bli mitt eget fel? skrivbordet måste ju lyckats flytta på sig.

jag inbillar mig att skrivbordet vill mig illa.

det får mig lättare att resa mig upp och hämta kaffe.

jävla dumma fula skrivbordshelvete..

sök bara på 'hur slutar jag kräkas' så borde du hamna här.

jag är förmodligen den konstigaste människan jag känner.

hatar människor överlag.

just det. min mobil knullar mig. ingen nätåtkomst större delen av dagen.

jag har fått alla sms och nu svarat på de som jag anser vara värda.

hejdå.

för det får du inte.

letade och letade och letade. inga julklappar. inga blomstrande idéer. ingen lampa tändes däruppe på hjärnkontoret.

det är tröttsamt.

men jag hittade ngn...eh..'smoothin' lotion'. för håret. doften gjorde mig lycklig. då borde jag ju få köpa en sådan, ellerhur?

tänk er själva.

en doft som får er att le och känna sig lycklig.

kanske tillochmed hel.

en sådan kanske jag skulle ge i julklapp till alla.

den enda som blir lidande är pappa som kör på snaggat.

han får skylla sig själv.

nu skall jag försöka duscha och lukta gott, slänga på mig oförlåtligt fula myskläder och försvinna bort till flickvännen.

greys anatomy och the notebook.

jag vet att ni är avundsjuka.

det är ingen just härifrån, så ni behöver inte bekymra er.

alla är inte fullkomligt bombade, trots allt.

nu skall jag till krstd och ha ångest.

laters, sjömän.