jag spelar nittiotalsdängor och hivar öl i flickvännens källare.

vi skall bege oss till daniella inom kort.

det är, med andra ord, fest.

tack bror för att jag fick låna pengar. tack okänd tjej för att jag får ta två extra öl här. tack för allt, alla.

idag kan jag vara 0,5 % kärleksfull.

det innebär att jag blir full och kramar sådana som förmodligen är mina vänner.

mobilen ligger hemma ikväll så bemöda er inte att ringa. 8)

när jag var mindre sjöng jag. sedan drabbades jag av obotligt dåligt självförtroende och scenskräck. då upphörde all form av sång annat än på ploj med vänner eller i duschen.

men jag minns särskilt ett tillfälle jag sjöng. det var på skolavslutningen i sexan. vi var i falkvikskyrkan. det var min födelsedag och jag hade blivit frälst av kiss ett par år tidigare. kiss var mitt liv.

så låtvalet inför denna skolavslutning var enkelt. jag struntade blankt i alla sommarvisor. jag relaterade inte ens till sommaren.

jag ville sjunga den här låten bara för att.

jag sjöng såklart 'beth' med kiss.

efteråt ställde sig hela kyrkan upp och applåderade och sjöng 'ja må hon leva'.

jag grät.

kiss - beth

från att vara helt och hållet insnöad på kent, thåström och winnerbäck idag, snubblar jag över alice in chains och volbeat istället.

det är bra skit.

fint sammanträffande att just dessa två banden är med i repotaget 'dom kallar oss artister' (?) med in flames.

in flames tipsar.

in flames lyssnar på samma musik som jag.

vi skulle bli så bra vänner.

jag älskar er.

 förlåt, men det är sant.

visste ni förresten att dem kommer till srf!? :D

inte?

okej, nu vet ni!

in flames - pinball map

hahaha. har ni hört talas om alive in videoland?

förlåt. men det var kul.

hahaha. alive in videoland. :`)

fint där, annars skulle det kunna vara...ehm..let's see..alice in videoland, kanske?

bara en tanke.

kent - chans 

I trängseln utanför sen december ingen snö
Jag följer efter dig genom kön
Du stryker fingrarna lätt mot min kind
Och i ett ögonblick då allt står still

Så får jag en chans att säga allt det jag aldrig sagt
Så får jag en chans att ge dig allt det du aldrig haft
Men jag är för feg

Det finns ett enkelt svar du är varm när jag är kall
Du tar så lite plats jag tar allt
Jag trycker läpparna lätt mot din hals
Jag frågar: "Gråter du? Du smakar salt."

Du gav mig en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Du gav mig en chans att ge dig
allt det jag aldrig ger dig

Och de små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Och jag fick chansen du gav mig chansen
Men nu är det för sent
Nu är det för sent

De små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Och jag fick chansen du gav mig chansen
Men nu när det för sent
Nu är det för sent

jag sitter här och snurrar på stolen. den går rätt snabbt. jag börjar bli bra på att jobba upp farten utan att det faller någonstans.

jag tänker på kaffe. jag känner doften härifrån. jag fortsätter snurra på stolen och tänker riktigt hårt på kaffet. kanske kommer det hit av sig själv då. om jag blundar borde det gå. så jag snurrar och blundar. snurrsnurrsnurr.

det är rätt roligt. jag har för mycket fritid, tänker jag. fnissar lite och pang!

en fem minuter lång svordomsramsa -så otroligt barnsligt jag vet - och mitt knä! det lider.

rakt in i skrivbordet. vafan gör skrivbordet där!? såklart är det skrivbordets fel. inte mitt. jag snurrade ju helt normalt på stolen, blundade och tänkte på kaffe. hur kan detta bli mitt eget fel? skrivbordet måste ju lyckats flytta på sig.

jag inbillar mig att skrivbordet vill mig illa.

det får mig lättare att resa mig upp och hämta kaffe.

jävla dumma fula skrivbordshelvete..

sök bara på 'hur slutar jag kräkas' så borde du hamna här.