när jag var yngre fick jag ALDRIG vara med och viska. jag kunde inte viska, hålla min röst dämpad. och jag pekade alltid liksom 'vadå, menar ni honom?' och fingret i vädret. jag var också sådan att om ngn pratade om ngt som absolut INTE var kul, men uttrycktes roligt så skrattade jag.

jag är fortfarande precis likadan. jag kan inte hjälpa det. skrattet bara kommer innan jag hinner bita mig i läppen och ha respekt.

exempel:

hanna säger:

allt var bestämmt o klart, men sen gick felicias pojkvänns anhörig o dog... o då behöver han köra hem

mallory knox säger:

hahah

visst är jag hemsk? 'gick och dog'.

jag bah börja garva. det är ju givetvis förfärligt. att pojkvännens anhörig har dött.

men hanna skrev det så att jag blev skrattnödig.

fan. jag ÄR hemsk. :(

förlåt.

min mobiltelefon gick, som hela världen vet vid det här laget, sönder för ett tag sedan.

under tiden har jag fått låna mammas och hon har fått ta en halvdan jävla skitmobil från åttiotalet. TYP.

och jag har letat, letat och leeetat efter en ny mobil. inget faller mig i smaken. antingen är den för stor, för dyr, för liten, för gammal, för ful, för gay, förvadsomhelst.

men nu. hittade jag en. som jag..kanske. kanskekanskekanske vill ha.

grejen är att den egentligen är snuskdyr (för mig iaf)

3728 kr. delbetalning på 155 kr i månaden. i tjugofyra månader.

är det värt det?

tjugofyra månader för en mobil jag inte ens fått provhålla i handen?

kan inte ngt proffs på mobilköp över internet höra av sig till mig nu och ge mig råd? är det värt det? eller är det bu? jag vill liksom inte vara fast i två år på en pissig betalning över en mobil jag kanske inte alls gillar.

det är stora problem jag har. jag vet.

såhär ser mobilen ut, iaf.

----

update:

min bror är bäst i världen som alltid och hjälper mig.

ger mig råd och berättar ALLT han vet om mobilen jag kanske vill ha.

jag tackar verkligen.

haha. oookej. kollade precis besöksstatistiken från igår.

och..vill man dra besökare så skall man alltså skriva om sexställningar, kåtslag ochsåvidare.

kåta jävlar därute!

*fniss*

vart tog gilbert vägen?

de där tre s:en man inte vill råka ut för när man skall jobba på ett ställe man aldrig jobbat innan. med massa barn. HELT ENSAM 'VUXEN'.

fan. när räknades jag som vuxen? jag är inte vuxen. det är jag jättesäker på.

men i de där andra vuxnas ögon är jag vuxen. och speciellt i barnens ögon.

jävla skitskitskit.

jag är jätteglad för jobbtimmarna idag, men jag är sjuuukt nervös.

tänk om jag glömmer ett barn när vi skall byta fritids? eller om ngns förälder inte kommer? eller en förälder kommer men barnet är inte där.. eller om jag glömmer koden till låset? tappar nycklar? glömmer bort frukten?

inte kan hantera diskmaskinen?

HJÄLP!