se på fan! jess lyckades bli tjugo år också.

gratulerar jessan.

tack så mycket, jess.

vi ses på systemet!

skall vi lugna nerverna lite innan helgen knackar på och vi måste jäkta oss iväg till olika ställen, fylla oss med alkohol och dansa tills rumpan seriöst trillar av?

jamen jag tänkte väl nästan det.

missy higgins - stuff and nonsense

ingrid michaelson - corner of your heart

eva cassidy - fields of gold

du får välja en. en enda. favoriten av de här tre duktiga tjejerna.

jag har en känsla av att ni kommer säga eva cassidy bara för att och inte ens lyssna på de andra två.

men ta er tid.

min musiksmak är bäst.

som jag sagt så många ggr förr.

vart du än går idag, på vanlig husfest, krogen, festival eller konsert, så är frågan så fort du träffar en ny människa 'vad heter du? så att vi kan bli vänner på facebook'

vi frågar inte efter telefonnr längre. varför skulle vi när det finns en sida där man kan prata med varandra, en sida som alla har - i stort sett?

det är väl mkt roligare att poka, tvinga på 'hur bra känner du mig'-quiz, bjuda in på piratparty och titta på bilder på personen ifråga, än att ringa och tjöta. ringa och tjöta är ju jävligt obekvämt för vissa. internet är så himla mkt enklare. du slipper öppna munnen och du kan fundera hur länge du vill på ditt svar utan att det blir pinsamt.

pinsamma tystnader finns inte heller på internet.

du kan skylla på att du såg meddelandet, men hade bråttom, städade, lagade mat, vadsomhelst skulle kunna vara anledningen till det dröjande svaret. istället för en pinsam tystnad.

det är bekvämt. mkt mer bekvämt skulle jag vilja påstå.

på kisskonserten dök frågan upp om facebook. på festival hörde jag frågan otaliga gånger. och jag känner mig en aning utanför faktiskt. jag avslutade mitt medlemskap för jag förstod mig inte på det roliga. jag gillade verkligen inte pokarna eller quizen. jag blev tokig på alla mail som trillade in från facebook. så jag avslutade.

jag undrar om jag är en av de få som inte ser det roliga. vad säger det om oss? vad säger det om alla de andra?

jag kan se det rent praktiska med att vara medlem där om man är en mkt upptagen människa med en jävla massa kontakter överallt. då är det lättare att slänga sig med facebook än en mobil, kan jag tänka mig. men annars förstår jag mig verkligen inte på det.

så, om vi ses ute behöver du inte besvära dig med att fråga efter facebook - jag finns inte där och kommer inte finnas där mer.

dessutom är jag mktmktmkt trevligare på telefon än över internet.

jag lovar.

jag grät helt okontrollerat idag. i flera minuter. sedan...tystnad.

jag hoppas verkligen att jag inte är påväg neråt igen. jag har inte kommit halvvägs uppåt än, liksom.

uppåtuppåtuppåt.

vad är en intressant blogg? vad handlar den om?

är mode intressant för dig? klickar du dig fram mellan matbloggar? mammabloggar? de bloggar jag själv läser handlar helt enkelt om folks vardag. inte direkt vad de dricker för sorts kaffe. inte heller om att de har städat och lyckats bädda sängen helt felfritt.

de personer vars vardag jag läser om är lite..mer än vanliga vardagar. deras vardag, en helt vanlig vardag för dem, men helt annorlunda för mig. jag tycker om det. folks vardag. det är för mig intressant.

inte tråkigt. modebloggar, det är tråkigt.

så. det jag undrar, som jag är grymt nyfiken på, är vad som är en intressant blogg, för just dig.

vad för typ av bloggar som drar dig.

berätta.

jag är dömd.

jag är otursförföljd. jag lyckas sällan eller aldrig med ngt.

mina drömmar pissar folk på.

mina drömmar är den gula snön.

det är så jävla meningslöst. fyfaan..

har man ingen riktig piercingring så får man lösa det på ngt annat sätt.

är det ngn vänlig själ som kan svara på om greys anatomy var igår eller om de där frusna männen tog deras tid?