jag sitter helt oväntat och lyssnar på enya.

frälsningen är nära.

jag känner mig lite helig. lite som alverna.

jag är nog en alv, trots allt.

och som alv förstår jag min fars agerande och låter honom hållas. och förlåter honom. som alv vet jag att han kommer tillbaka.

jag har inte en jävla aning om vad jag håller på med eller vad jag vill.

jag orkar inte glida runt i min blåa morgonrock mer.

jag ber om ett liv. och trots uppriktiga försök får jag inga svar.

lost in translation.

niohundrafemtiofyra besökare den här månaden. idag. det är ju helcoolt! för mig är det mkt. jag blev nästan lite glad.

om det inte vore för att jag deppar över bristen på jobb så vore jag glad.

gossip girl. <3

hur kan jag redan älska det så?