såg en debatt på svt häromkvällen. om våldtäkt.

det är nästan alltid samma sak. samma frågor som tas upp, samma exempel. och det gör mig så oerhört ledsen. skall det någonsin gå framåt?

när skall de som är offer börja ses som just offer i domstolen?

när skall rättssystemet sluta upp med att förnedra och förolämpa offrena?

när skall offret få sin rättvisa?

varför spelar det ingen roll vad den åtalade hade för kläder på sig? varför spelar inte hans dryckesvanor någon roll? eller hans sexuella bakgrund? borde det inte vara DET man fokuserar på istället, om man nu skall fokusera på de frågorna? är det inte troligare att man kanske ser ett mönster där istället för att höja ögonbrynen och misstro tjejen som blev drogad och våldtagen av alla möjliga BARA FÖR ATT HON HADE FEL KLÄDER PÅ SIG?

det finns inget som heter fel kläder.

tamigfan, vi lever på 2000talet, inte tidigt 1900tal. det är pinsamt, PINSAMT, och så oerhört förolämpande. att man inte blir tagen på allvar.

gud..jag vet inte. jag blir inte ett dugg klokare. jag har läst så mkt om våldtäkt, om rättegångar, när lagarna stiftades, ändrades, synen på kvinnor genom åren, jag har gjort arbeten om det här i skolan.

det enda jag vet med säkerhet är att jag aldrig ngnsin skulle anmäla en våldtäkt.

inte så som det ser ut idag.

och det beundrar jag er, som verkligen vågar anmäla, ert mod och er styrka att orka gå igenom en sådan sak.

jag hoppas verkligen att sverige ändrar sin syn. och skiljer på brottslingar och offer.

fyfan..

bristningsgränsen.

big badda booom. som hon säger. ni vet? i den filmen. femte elementet?

somnade efter tolv ngn gång igår. efter att ha försökt hyra film och få tårar i ögonen av ingenting gav jag fullständigt upp och gick och lade mig. idag bestämde jag mig för att gå upp och dricka kaffe, titta på en film, sedan gick jag och lade mig igen.

NU har jag iaf bytt hem, krängt massa tabletter.

sängen ser oerhört tilltalande ut.

sova bort det onda.

skithelg.